'n Proto-Indo-Europese erfwoord, sedert die 10e eeu uit Oudnederlands bekend as niuwi, uit Nederlands as nieuw. Die Afrikaanse predikaatsvorm met -t is moontlik van 'n gewestelike vorm in Middelnederlands afkomstig. Van Proto-Germaans *neuja en Proto-Indo-Europees *neuio. Verwant aan Sanskrit návya-, Litous naũjas, Latyn novus, Hettities newa-. [1]